| Hur stor del av rösterna (i procent och i absoluta tal) fick det socialdemokratiska partiet i lantdagsvalet hösten 1917? |
1212 |
|
19.11.2007 |
|
Det socialdemokratiska partiet fick 44,79% (444 670) av alla rösterna. Av de röstberättigade använde 69,2% (992 762) sin rösträtt i valet.
Källor : http://vintti.yle.fi/yle.fi/satavuottaeduskuntavaaleja (på finska)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Finland_1917
bok: Suomen kansanedustuslaitoksen historia : 6 (Eduskunnan historiakomitea, 1968)
|
| Det röda revolutionsförsöket i januari 1918 startade med att en röd lyckta hissades upp i tornet på Folkets Hus i Helsingfors. Vilken dag skedde det? |
1285 |
|
23.10.2007 |
|
Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus.
Se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget
http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
|
| Jag söker material om Heikki Ritavuori, inrikesminstern som mördades 1922. Jag känner till att flera böcker publicerats på finska (bla. MINISTERI RITAVUOREN… |
1514 |
|
6.9.2007 |
|
På nätet kan man hitta en del svenskspråkig information om Heikki Ritavuori. En artikel om Ritavuori finns i Biografiskt lexikon för Finland: http://www.blf.fi/artikel.php?id=966.
Svenska Yle skriver on mordet på Ritavuori
https://svenska.yle.fi/artikel/2015/07/15/morden-som-skakade-stan-finla…
och på Yles Arena finns ett program om mordet: https://arenan.yle.fi/1-1944714.
Boken Nordisk kriminalkrönika 1991: Mordet på inrikesministern handlar om mordet på Ritavuori. https://finna.fi/Search/Results?lookfor=nordisk+kriminalkr%C3%B6nika+19…
Utdrag ur boken kan också läsas på nätet: https://books.google.fi/books?id=oN59DwAAQBAJ&hl=sv&source=gbs_ViewAPI&…
Tyvärr kan jag inte finna andra svenska eller engelska böcker om Ritavuori. Om... |
| Jag skulle vilja veta om den finska riksdagen, till exempel i samband med 100 års jubileet, granskat hur beslutet att fortsätta lagstiftningsarbetet efter… |
1239 |
|
24.8.2007 |
|
Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter."
Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information.
Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre... |
| Finns någon litteratur, även på finska, som granskar lantdagens/riksdagens beslut att fortsätta lagstiftningsarbetet efter att de socialdemokratiska resp… |
1264 |
|
24.8.2007 |
|
Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker:
Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta]
Del: 3 : Kansanvalta koetuksella
Material: monografi
Förlag: Helsinki : Edita
Förlag (del): pain. 2006
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 2 : Ett folk i kamp
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 3 : En stat tar form
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Upphovsman: Zetterberg, Seppo
Titel: Finland after 1917 / Seppo... |
| Jag söker material runt beslutet att 1923 förbjuda Finska Arbetarpartiet (kommunisterna), häktningen av dess riksdagsmän och de efterföljande sk. Åbo… |
1161 |
|
3.8.2007 |
|
Information om saken finns i följände böcker:
1. "Finlands politiska historia 1809-1998" (Jussila, Hentilä & Nevakivi) (Schildts, 1998)
2. Meinander, Henrik: "Finlands historia 4" (Schildts, 1999)
3. "Valtioneuvoston historia 1917-1966" (Valtioneuvosto, 1977)
|
| Jag söker material som klargör huruvida det "rumpparlament" lantdagen som sammanträdde 1918 hade laglig grund för sin verksamhet, trots att nästan alla… |
1118 |
|
2.8.2007 |
|
I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste.
Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden.... |
| Har den finska riksdagen gjort någon egen utredning om dess agerande i samband med häktningen av de kommunistiska riksdagsmännen 1923? Stod det i… |
1213 |
|
2.8.2007 |
|
Det finns inga formella krav, hur många av Finlands riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Det har hänt, att bara talmannen har varit i plenum, inga riksdagsledamöter.
Fångade riksdagsmän klagade till riksdagens justitieombudsman. Justitieombudsman skriver om saken i sin berättelse från år 1923 (Riksdagen 1924, handlingar IV, s. 25-26). Han såg, att riksdagsledamöternas häktning inte stred mot 11 och 12 § i lantdagsordningen (20.6.1906) och ifrågavarande klagomål gav honom icke anledning till åtgärder (Resolutionerna 90, 91 och 92 (31.8.), 99 och 100 (3.9.) och 115 (22.9.).
I plenum diskuterades det också om saken, till exempel ledamöterna Tanner och Wuolijoki gjorde en interpellation angående riksdagens komplettering.
|
| Jag har två frågor: 1. Vilka personer ingick i den senat som samlades i Vasa efter inbördeskrigets utbrott i januari 1918? 2. Vilka personer ingick i den senat… |
1224 |
|
6.7.2007 |
|
1. I Vasa senat ingick P. E. Svinhufvud, Jalmar Castrén, Heikki Gabriel Renvall, Juhani Arajärvi, Alexander Frey och Eero Yrjö Pehkonen.
Källa: "Suomen historia 6" (Weilin+Göös, 1987)
Listan ingår också i artikeln:
http://vasaregionen.fi/regionsinfo/historia/vasa-som-huvudstad/
2. Paasikivis första regering (eller Paasikivis senat) bestod av:
Juho Kusti Paasikivi (Finska partiet),
Otto Stenroth (Ungfinska partiet),
Onni Eugen Aleksander Talas (Ungfinska partiet),
Arthur Castrén (Ungfinska partiet),
Alexander Frey (Svenska folkpartiet),
Wilhelm Alexander Thesleff (fackminister),
Juhani Arajärvi (Finska partiet),
Emil Nestor Setälä (Ungfinska partiet),
Kyösti Kallio (Agrarförbundet),
Eero Yrjö Pehkonen (Agrarförbundet),
Jalmar Castrén (... |
Fråga bibliotekarien
