Finland

24 träffar. Visar 1–20 träffar.
Fråga Läst Betyg Besvarad Öppna Svar
När övergick man från att använda "Helsingforsiensis" till "Helsinkiensis" i texter på latin? I äldre texter och vissa nutida sammanhang används fortfarande … 448 2.3.2016 Sannolikt finns det nuförtiden inget sådant institut som med allmänt erkänd auktoritet kan övervaka latinets lexikaliska utveckling. Förutsättningen för formen 'helsinkiensis' (adjektiv eller stadens invånare) är det finska ortnamnets 'Helsinki' tillkomst och generalisering. Detta hände först på 1800-talet, det vill säga under en tid då latinet i hög grad redan hade blivit undanträngt också från den akademiska världen. Formen 'helsinkiensis' i universitetets namn torde ha tagits i bruk under universitetets förfinskningssträvanden i början av 1900-talet. Det alternativa bruket 'helsingforsiensis/helsinkiensis' karakteriserar naturligtvis universitetets tvåspråkighet. Utomlands torde 'helsinkiensis' vara mer informativt eftersom vår...
Hvor mange bokbusser finnes i Finland i 2013. Er det 146 eller 147? 750 12.1.2015 År 2013 i Finland fanns det 147 bokbussar. http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
I vissa böcker står det att Finland var först i världen med kvinnlig rösträtt år 1906 medan andra hävdar att Australien och Nya Zeeland var före. Vad gäller 1342 2.3.2012 Doktor Irma Sulkunen har undersökt saken och framlagt följande tabell om kvinnornas rösträtt: 1. New Jersey 1776-1809 2. Pitcairnöarna 1838 3. territoriet Wyoming 1869 4. territoriet Utah 1870-1887 5. Isle of Man 1881 6. Colorado, Cooköarna, Nya Zeeland 1893 7. South Australia 1894 8. Idaho, Utah 1894 9. Western Australia 1899 10. Australien, New South Wales 1902 11. Tasmania (Australien) 1903 12. Queensland (Australien) 1905 13. Finland 1906 Om man jämför nutidens självständiga stater, kan man säga att Nya Zeeland, Australien och Finland är de första tre. Om man vill ordna dem i rangordning, behövs några anmärkningar. I Nya Zeeland fick alla kvinnor (också urinvånare) rösträtten år 1893, men valbara blev de först 1919. I Australien fick...
Var hittar jag lista över finlandssvenska företag (indelade enligt omsättning, anställda, bransch osv.)? Och var hittar jag lista över utländska koncerner som… 5158 16.2.2011 Det är kanske inte möjligt att avskilja finlandssvenska företag från andra finska företag. I Hankens (Svenska handelshögskolans) bibliotek finns det en databas ProFinder som innehåller företagsinformation om över 48.000 inhemska företag. Det kan man använda fritt. http://www.hanken.fi/public/library År 2008 finns det 3231 utlandsägda företag i Finland (källa: Suomen yritykset 2008, Företag i Finland 2008, Tilastokeskus 2010). På Statistikcentralens websidor finns det en artikel om saken: http://www.stat.fi/tup/tietoaika/tilaajat/ta_09_02_ulkom_yri_pitka.html Tyvärr kan vi inte hitta listor om de här företag.
Vilken dag 1918 utnämndes Svinhufvud till Riksföreståndare (18 maj ?) och av vem? 803 3.1.2008 Dagen var verkligen den 18 maj. Senatens ekonomiedepartement beslöt då på senator E.N.Setäläs förslag att sända till riksdagen en skrivelse med följande innehåll (Svinhufvud själv var inte närvarande): "Enär landets nuvarande allvarsamma läge fordrar en koncentrering av högsta regeringsmakten, ber senaten vördsamt att få föreslå, att lantdagen måtte besluta att åt dess ordförande Pehr Evind Svinhufvud uppdraga utövandet av högsta makten, för så vitt denna icke härförinnan överlämnats åt senatens ekonomiedepartement." Riksdagen (= den stympade lantdagen) behandlade saken redan på kvällen cirka klockan 21. Riksdagsman Juutilainen (maalaisliitto/agrarförbundet) yrkade på bordläggning men förlorade med 73-11. Efter en kort diskussion antogs...
Hur stor del av rösterna (i procent och i absoluta tal) fick det socialdemokratiska partiet i lantdagsvalet hösten 1917? 914 19.11.2007 Det socialdemokratiska partiet fick 44,79% (444 670) av alla rösterna. Av de röstberättigade använde 69,2% (992 762) sin rösträtt i valet. Källor (på finska): http://www.yle.fi/satavuottaeduskuntavaaleja/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Finland_1917 bok: Suomen kansanedustuslaitoksen historia : 6 (Eduskunnan historiakomitea, 1968)
Vem var Karl Söderholm? Är det samme person som var rättslärd vid Vasasenaten 1918 och som var justitieminister i december 1918? 965 25.10.2007 Karl Gustav Söderholm var hovrättspresitdent vid Vasa hovrätt samt kansler för Åbo Akademi, han var riksdagsledamot och justitieminister i flere regeringar. Se katalog över riksdagsmän http://valtioneuvosto.fi/hakemisto/ministerikortisto/ministeritiedot.as… http://fi.wikipedia.org/wiki/Karl_S%C3%B6derholm
Det röda revolutionsförsöket i januari 1918 startade med att en röd lyckta hissades upp i tornet på Folkets Hus i Helsingfors. Vilken dag skedde det? 919 23.10.2007 Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus. Se gärna: http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
Jag söker material om Heikki Ritavuori, inrikesminstern som mördades 1922. Jag känner till att flera böcker publicerats på finska (bla. MINISTERI RITAVUOREN… 1042 6.9.2007 Tyvärr kan jag inte finna något svenskt eller engelskt material om Ritavuori. Om den sannolika bakgrunden till mordet på honom kan man dock läsa i Westerlund, Lars Polle : generallöjtnanten Paul von Gerich 1873-1951 1-2. - Helsingfors, 1997. (speciellt del 1, s. 170-211, och en nyttig litteraturkatalog del. 2, s. 434-) Om Skyddsgårdskonflikten skriver också Ahti, Martti Aktivisterna och "Andersson". - Helsingfors, 1991. (s. 165- 223) Jag tillägger här några bibliografiska hänvisningar, som delvis anknyter till Era tidigare frågor Kalela, Jorma Grannar på skilda vägar : det finländsk-svenska samarbetet i den finländska och svenska utrikespolitiken 1921-1923. - Helsingfors, 1971. Rintala, Marvin Three Generations : The Extreme Right Wing in...
Jag skulle vilja veta om den finska riksdagen, till exempel i samband med 100 års jubileet, granskat hur beslutet att fortsätta lagstiftningsarbetet efter… 788 24.8.2007 Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter." Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information. Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre...
Finns någon litteratur, även på finska, som granskar lantdagens/riksdagens beslut att fortsätta lagstiftningsarbetet efter att de socialdemokratiska resp… 944 24.8.2007 Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker: Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta] Del: 3 : Kansanvalta koetuksella Material: monografi Förlag: Helsinki : Edita Förlag (del): pain. 2006 Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen] Del: 2 : Ett folk i kamp Material: monografi Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet Förlag (del): , 1995 Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen] Del: 3 : En stat tar form Material: monografi Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet Förlag (del): , 1995 Upphovsman: Zetterberg, Seppo Titel: Finland after 1917 / Seppo...
Jag söker material runt beslutet att 1923 förbjuda Finska Arbetarpartiet (kommunisterna), häktningen av dess riksdagsmän och de efterföljande sk. Åbo… 902 3.8.2007 Information om saken finns i följände böcker: 1. "Finlands politiska historia 1809-1998" (Jussila, Hentilä & Nevakivi) (Schildts, 1998) 2. Meinander, Henrik: "Finlands historia 4" (Schildts, 1999) 3. "Valtioneuvoston historia 1917-1966" (Valtioneuvosto, 1977)
Jag söker material som klargör huruvida det "rumpparlament" lantdagen som sammanträdde 1918 hade laglig grund för sin verksamhet, trots att nästan alla… 887 2.8.2007 I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste. Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden....
Har den finska riksdagen gjort någon egen utredning om dess agerande i samband med häktningen av de kommunistiska riksdagsmännen 1923? Stod det i… 836 2.8.2007 Det finns inga formella krav, hur många av Finlands riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Det har hänt, att bara talmannen har varit i plenum, inga riksdagsledamöter. Fångade riksdagsmänner klagade till riksdagens justitieombudsman. Justitieombudsman skriver om saken i sin berättelse från år 1923 (Riksdagen 1924, handlingar IV, s. 25-26). Han såg, att riksdagsledamöternas häktning inte stred mot 11 och 12 § i lantdagsordning (20.6.1906) och ifrågavarande klagomål gav honom icke anledning till åtgärder (Resolutionerna 90, 91 och 92 (31.8.), 99 och 100 (3.9.) och 115 (22.9.). I plenum diskuterades det också om saken, till exempel ledamöter Tanner och Wuolijoki gjorde en interpellation angående riksdagens komplettering.
Jag undrar vem som var landshövding i Tavastehus län i maj 1923. 825 31.7.2007 Landshövdingen i maj 1923 var Albert Alexander von Hellens. Han föddes 22.11.1879 i Helsingfors, var bland annat jurist i Åbo domkapitel och medlem i kyrkomötet, landshövding i Åbo och Björneborgs län 1917, t.f. landshövding i Kuopio 1917-1918 och landshövding i Tavastehus 1919-1930. Inrikesminister var han 1920-1921, justitieminister 1922 och 1924-1925 (framstegspartiet/Kansallinen edistyspuolue), justitiekansler 1930 och president i Åbo hovrätt 1930-1949. Också var han medlem i många kommittéer, till ex. för granskning av Ålands självstyrelselag och senare medlem av Ålandsdelegation. Han dog 2.4.1950 i Åbo. Hans svärfader var doktor Nils Robert af Ursin (1854-1936), som var en av våra första socialistledare och -ideologer och som flydde...
Jag har två frågor: 1. Vilka personer ingick i den senat som samlades i Vasa efter inbördeskrigets utbrott i januari 1918? 2. Vilka personer ingick i den senat… 967 6.7.2007 1. I Vasa senat ingick P. E. Svinhufvud, Jalmar Castrén, Heikki Gabriel Renvall, Juhani Arajärvi, Alexander Frey och Eero Yrjö Pehkonen. Källa: "Suomen historia 6" (Weilin+Göös, 1987) Listan ingår också i wikipedia-artikeln: http://fi.wikipedia.org/wiki/Vaasan_senaatti 2. Paasikivis första regering (eller Paasikivis senat) bestod av: Juho Kusti Paasikivi (Finska partiet), Otto Stenroth (Ungfinska partiet), Onni Eugen Aleksander Talas (Ungfinska partiet(, Arthur Castrén (Ungfinska partiet), Alexander Frey (Svenska folkpartiet), Wilhelm Alexander Thesleff (fackminister), Juhani Arajärvi (Finska partiet), Emil Nestor Setälä (Ungfinska partiet), Kyösti Kallio (Agrarförbundet), Eero Yrjö Pehkonen (Agrarförbundet), Jalmar Castrén (Ungfinska...
Såg att Järfälla folkbibliotek har gjort en talbok av en av mina böcker - kan man göra så utan att fråga författaren lov? Ingen har kontaktat mig angående… 909 12.3.2007 Lag om upphovsrätten i Sverige och Finland är nästan likadan. Det är olagligt att göra verkexemplar av litterära verk utan författarens lov. Talboken är utgiven av BTJ i Lund på 1992. Vi rekommenderar att ni ta kontakt med BTJ och kräver en förklaring (eller ersättning). Kontaktuppgifter till BTJ finns i följande address: http://www.btj.se/kontakt/index.html
Jag vill veta dom fem klimatzonerna i finland 986 31.10.2006 Vi rekommenderar den här websidan: http://www.fmi.fi/tutkimus_ilmasto/ilmasto_37.html (på finska). De fem klimatzonerna i Finland är hemi-, syd-, mellan- och nordborealisk och hemiarktisk.
Finlands inrikespolitik efter 2'a världskriget. Kan du rekomendera några böcker? 745 24.1.2005 Två tämligen nya böcker är: Jakobson, Max: Finlands väg 1899-1999, ISBN 91-7486-089-5 och Finlands historia 4, ISBN 951-50-0883-2.
Finns det någon källa som är bättre än en annan för att skaffa sig en bra överblick över Finland vad gäller naturgeografi och annan geografi. 823 1.9.2004 Man kan söka efter material i Åbo stadsbiblioteks samlingar på adressen http://www.turku.fi/kirjasto/ Det finska ordet för naturgeografi är luonnonmaantiede. Och med hjälp av motsvarigheten till geografi, d.v.s. maantiede finner man bl.a. Rikkinen, Kalevi: A geography of Finland (1992). En annan bok i Åbo stadsbiblioteks samlingar att granska närmare , även om den eventuellt är ett sidospår i detta sammanhang, är Miljöns tillstånd i Finland (1992). Övriga bibliotekssamlingar i Åbo som bör utnyttjas är Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/ samt Turun Yliopistos (Turku university) bibliotek http://volter.linneanet.fi/ Förutom de ovannämnda sökorden lönar det sig att pröva t.ex. geologi (på finska geologia) Eftersom det rör sig om...